You found me

vilken dag, nu är jag helt uttömd på känslor, länge sen jag hade denna känsla. en sak är iaf säker, jag klarar inte av omogna personer, jag tycker synd om sådanna människor. att bli klampad över och orättvist behandlad är något jag inte klarar av, bästa måndag som bara föll ihop och bara ja, blev helt förstörd, TACK..

jag är en ironisk och sarkastisk person, jag vet. men jag trivs med mig själv, går du inte ihop med det, så skit samma. jag tänker inte köra något falskt spel, så funger jag inte, bara så att du vet du har jag har sagt upp min så kallade "vänskapsrelation" med dig. jag tänker inte lägga ner nå mer enegi på dig. kanske omoget av mig, men då får folk tycka det. men jag tycker synd om dig i fråga, synd om dig som inte har en så underbar vänskapsrelation med någon, som min och Linns relation, där du kan avsluta vännens meningar och bara i alla möjliga situationer förstår, förstår kroppsspråk som blickar, nickningar, rörelser allt. tycker helt seriöst synd om dig. men något som du måste lära dig är att öppna ögonen, ta bort ditt tunnelseende och mogna, allt blir mycket lättare då. speciellt i en diskussion, där kommunikation båda vägar är A och O.

tack katarina och linn, ni är bra. och än en gång, stackars dig.

förresten så har jag världens bästa familj, ringde och avreagerade mig hos min syster, när mamma hörde att det var jag och hörde att jag var upprörd så ville hon också prata med mig. jag berättade allting igen och mina vänner, min mamma är klok, mycket smarta ord och hon lyssnar, men nu ska ni få veta något, jag grät, ja ni hörde rätt, fröken Ö har gråtit. och vet ni vad? det var SKÖNT. jag älskar er min familj, ni betyder allt för mig.