You found me

alltså jag är ju sämst, hade tänkt att börja städa lite ikväll, men tror ni det blev nå städning? öhm, nej. men imorgon måste jag dra ett kol, för på fredag blir det partay här. synd bara att inte alla jag vill samla kan komma! iaf, tillbaka till min kväll, istället för städning blev det en massa TV-tittande (förvånade? öhm, nej) såg iaf finalen av Shear Genius, faktiskit riktigt värt program, undrar varför inte Sverige tagit efter det än, men vilka underbart duktiga frisörer det var med i programmet, men jag har länge funderat på varför man ställer upp som hårmodell om man inte vill klippa håret? Grejen att vara modell är att låta frisören vara kreativ och göra något spännande, åh, jag vill vill vill. men på onsdag ska jag faktiskt klippa och färga hos Hanna på Wish, det längtar jag till, ta hand om mig själv i någon timme. och på onsdag är det ju faktiskt LÖN mina vänner.



Men till att komma till poängen, jag såg en dokumentär på kanal fem nu klockan nio, den handlade om hemmafödslar, om kvinnor som vill föda sina barn helt utan någon hjälp, förstå om något skulle hända underfödseln? En kvinna hade 30 min till närmaste sjukhus, och det skulle ta minst fem minuter innan ambulansen var hos en annan kvinna. Största frågan är hur man själv skulle vilja göra? Jag undrar om det är stor skillnad på barnmorskorna i Sverige mot för USA och Storbrittanien, för dessa kvinnor hade riktigt hemska upplevelser från de födslar de gjort hos "myndigheterna" som de kallade det. för jag har inte hört sånna hemska historier här i Sverige, (nog för att jag nu inte är gravid och verkligen vart hos barnmorska mig själv,) men jag har ju ex antal gånger funderat på att bli barnmorska själv. men som vanligt så växlar mina tankar hit och dit.