You found me

jag är som less. även fastän min tur kanske har vänt.. men jag vill som inte känna något förrän jag vet att jag inte blir sårad i slutändan. jag vågar inte tro något, för detta verkar vara för bra för att vara sant.. nej. nu ska jag bara åka med vågen och se var allt slutar. svårt. kanske ska jag tom våga släppa på gränserna. känslornas grindar. kanske.. men hur gör man det? hur gör man det på ett bra sätt , utan att skrämma iväg den andre personen och utan att känna sig sårad och bränd? jag känner mig nog lite rädd. ja. jag känner mig rädd.

det nya jobbet går iaf jätte bra, jag tycker det är roligt, och jag lär mig nya saker varje dag, igår kunde jag bära fyra tallrikar samtidigt, och idag kunde jag plocka disk från bordet på rätt sätt, jag känner mig duktig. men mörkret tär. jag saknar snön, så det blir lite ljusare ute,