and so she's back

Idag har jag sagt hejdå till jessica.. knäppt det där. hur det känns precis som vanligt.. kommer verkligen sakna henne. men för stunden känns det inte som om hon flyttat.. om nån vecka kommer jag nog förstå.. men jag är så glad för hennes skull att hon kommit på vad hon vill med sin framtid och att hon tar tag i sitt liv och flyttar på sig för sin dröm.

vaknade imorse med en förkylning som jag inte kände att jag ville ha.. nästäppa etc. men jag köpte mig nässpray så nu är det väl dags för beroende igen. jag som vart så duktig i så många veckor! menmen. jag ska göra mitt bästa!

efter stan så for jag till papi på sjukan, kändes lite konsigt att se han i en sjukhussäng. vi pratade och drack lite kaffe och jag köpte två tidningar åt han. för er som inte vet så har min pappa haft en cancer tumör i urinblåsan, en aktiv men inte elakartad, så han har haft regelbundna lokala cellgiftbehandlingar, men i fredags så steg hans kroppstemperatur till över 40 grader så han fick lov att läggas in, och sen fredagkväll har han legat på sjukhuset, men det går åt rätt håll. febern börjar vara mer i en regelbunden kurva och troligtvis får han komma hem imorgon. så nu håller vi tummarna. älskade pappa.

sen blev det ridningsdags. och vi har tillbaka ida. det kändes SÅ Underbart bra. hon är så bra att rida för, man får hjälp i övningarna och man känner hur det händer saker med hästen. aj lajk.

imorgon blir det lycksele för att stanna till lördag förmiddag. jag längtar.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0